Nyhet 1:
Jag hade från början tänkt att analysera och reflektera kring kvälls-tidningarnas enorma intresse för Förkvälls-bråket, men efter att en hel del av oss journalistikare redan täckt det ämnet så nöjer jag mig med en betydligt viktigare och något tråkigare nyhet ;)
I måndagens Dagens Nyheter (15/2) återfinns en artikel kretsande kring de fortsatta fallolyckor som följt vinterns halka. Nyheten bestod i att olycks-fallen på vissa sjukhus i Stockholm har fyrdubblats, och att planerade operationer har tvingats ställas in till förmån för halkoffren. ”Halt för operationer i halkan” löd rubriken.
En nyhet som denna är för mig ett tydligt exempel på en klar och linjär nyhetsvärdering. 1924 definierade den amerikanske journalisten Walter Lippmann de två grundläggande kraven på en nyhet; den skulle (1) väcka känslor hos mottagaren och (2) erbjuda läsaren en möjlighet till identifikation. Nyhetsartikeln i DN uppfyller båda dessa krav. Den väcker känslor hos mottagaren då nyheten både kan skapa irritation och sympati över situationen, och den erbjuder även läsaren en möjlighet till identifikation då denne förmodligen också har halkat, eller varit nära att halka till följd av den ihållande vintern. Dessa grundläggande krav är ju egentligen väldigt enkla, men jag anser ändå att de är tillräckliga för att skapa sig en nyhet. I synnerhet det första kravet - så länge läsaren känner någonting inför nyheten så är den ju redan då uppmärksammad. Detta skulle kunna vara fallet med diverse kändis- och skvallertidningar. Som läsare kan man ju inte direkt identifiera sig med elitpersonerna det skrivs om, utan istället är det ren nyfikenhet som driver en till att köpa tidningen. (Hadenius et al., Massmedier, 2008, s. 302)
Kommunikationsforskaren Henk Prakke skapade 1969 en modell där man räknar med tre avstånd: tid, kultur och rum. Ju längre bort inom ett eller flera av dessa tre ”avstånd” någonting inträffar, desto mindre troligt är det att det blir en nyhet. En händelse som pågår, som direkt berör och som äger rum i närheten har det största nyhetsvärdet. Utgår vi från den modellen så tycker jag även där att ovanstående nyhet i DN uppfyller kraven för stort nyhetsvärde. Den pågår nu, den väcker känslor och den äger rum i närheten. Jag är dock medveten om att Dagens Nyheter är en Stockholmsbaserad tidning, och att avståndet är kortare eller längre beroende på var i landet läsaren bor, men jag anser ändå att om händelsen sker inom sin nations gränser så är avståndet inte speciellt långt. I Sveriges fall, kanske inte USA:s eller Rysslands! ;) (Hadenius et al., Massmedier, 2008, s.303-304)
Ytterligare en nyhetsvärderingsmodell är en av Shoemaker, Chang och Brendlinger från 1987. Den utgår från att det finns tre grunddimensioner i nyhetsbegreppet. Den första är att nyheter handlar om olika former av avvikelser, den andra är att nyheter rör saker som är socialt betydelsefulla, och den tredje dimensionen är att nyheter rör sådant som är nytt och nära. Även denna modell visar att ovanstående nyhet platsar just som en nyhet - den avviker från det vanliga, den är socialt betydelsefull och den pågår och sker i närheten. (Nord & Strömbäck, Medierna och demokratin, 2004, s. 225-227)
Efter dessa analyser står jag fast vid min slutsats över den tydliga och linjära nyhetsvärderingen i det här fallet. Händelsen är en självklar nyhet och sådana här ”störningar” i vissa samhällsfunktioner måste givetvis rapporteras om. Just denna typ känns även ovanlig och allvarlig. Vilka operationer är det som skjuts upp, och hur viktiga är dem? En person ska ju inte fara illa till förmån för en annans brutna handled. Givetvis träder olika sjukhus- och vårdpolicies i kraft i sådana här lägen, samtidigt som jag själv anser att situationen kanske inte borde ha uppstått överhuvudtaget. Var finns krisberedskapen? Och var finns den granskande journalistiken i koppling till den? Personligen lämnades jag med en del frågor efter att ha läst artikeln, och förväntade mig till och med någon sorts uppföljning i andra medier. Man kan inte bara se sjukhusen och dess personal som offer för vädret och halkan i den här frågan, utan man bör även se till att något görs i förebyggande syfte. Vi bor trots allt i Skandinavien - här snöar det på vintern! Även andra samhälls-funktioner kanske borde ses över - hur bra vs hur dåligt skottat är det i vårt land nu egentligen? Jag kan lova att det råder delade meningar.
Nyhet 2:
I tisdagens Dagens Nyheter (16/2) rapporterades det om tågkatastrofen i Bryssel där minst 18 personer dödades när två tåg frontalkrockade. Vad gäller orsaken till olyckan kom olika besked, men enligt belgiska tidningar körde en av förarna mot rött ljus. Detta uppmärksammade DN med rubriken ”En av tågförarna kan ha kört mot rött ljus”.
Björn Häger redogör i sin bok ”Reporter” för nyhetsvärderingsprincipen VINKELN. VINKELN står för Vikt, Icke-normalt, Närhet, Konflikt, Elitpersoner, Lättbegripligt och Nytt. Dessa sju klassiska kriterier sammanfattar de principer som ofta tillämpas ute på nyhetsredaktionerna. Modellen kan enkelt appliceras på nyheten om tågkatastrofen. En nyhets vikt är ganska lätt att räkna ut - har någon dött eller skadats? Ovanstående nyhet rapporterade om minst 18 dödade, och anses därmed av stor vikt. Den anses även viktig, då den engagerar många läsare. Nyheten är inte heller normal, då det vanligtvis inte händer sådant här i Belgien var och varannan dag. Vad gäller närhet så kan man återkoppla till Henk Prakkes modell där tidsmässigt, kulturellt och rumsligt avstånd spelar roll. Denna nyhet hade precis inträffat när tisdagens DN trycktes och den väcker känslor hos läsaren. Vad gäller det rumsliga avståndet så kan det nog tolkas lite individuellt, skedde detta i läsarens omgivning eller i periferin? En läsare kanske aldrig har satt sin fot i Belgien, medan en annan åker dit och hälsar på släktingar varje sommar. Konflikter har ju alltid intresserat människor och är en viktig del av dagens nyhetsrapportering. I fallet med tågolyckan så är det nog störst risk att konflikten uppstår i och med anklagelsen mot tågföraren som körde eller inte körde mot rött ljus. En annan konflikt som kan uppstå är den om tågresans säkerhet; bromsar, stoppljus etc. Det finns en hel del konflikter som kan uppstå mellan olika parter vad gäller en sådan här nyhet. Enkelheten i den här nyheten påverkar givetvis också. Om artikeln hade bestått av krångliga facktermer gällande tågens hastighet, bromsar och spår så hade nyheten inte alls fått lika stort genombrott. Att nyheten är ny behöver väl ingen närmare förklaring?
Slutsatserna angående den här nyheten baseras även dem på en tydlig och linjär nyhetsprocess. Men, om samma tågolycka hade skett någonstans i Asien då? Det är där den mest intressanta frågan dyker upp - hade händelsen ens blivit en nyhet? Hade den rapporterats om? Min spontana reaktion är att det endast hade blivit en liten notis i någon av morgontidningarna. Kvälls-tidningarna hade förmodligen inte ens brytt sig om att rapportera om det, sensationsjournalistik i all ära. Eller vänta! Var Angelina Jolie med på tåget?
